Erfarenheter raps

Under våren 2025 togs ett antal bladsaftsanalyser på höstraps, olika tidpunkter, platser och förutsättningar. Vårraps testades med OP-8 på halva fältet, med jämförande bladsaftsanalyser. Genomgången nedan är fokuserad till en höstraps åker. Vissa likheterna med övriga är slående med generell kväve- och fosforbrist medan kalium varierar. Våra ympprodukter på frö som vi ser som särskilt lämpande till raps är Sectrum PSB (med extra fosforlösande bakterier) och OP-8 (extra mikrober mot jordsjukdomar). Att adressera kväve går att göra som bladgödsling med NFBoost på våren.

Erfarenheter från bladsaftsanalyser i höstraps

På ett försöksfält togs bladsaftsanalyser vid 5 tidpunkter 7/4, 22/4, 12/5, 26/5, 18/6 vara 3 visas nedan. Kalium, kväve och fosfor är alla mobila i växten, i första provet så är stapeln för unga blad högre än gamla för kväve, dvs rapsen får inte den mängden kväve som behövs för tillväxt utan tar från gamla blad. I fosfor och kaliums fall så får rapsen vad den behöver vid tidpunkten. Då svavel inte är mobilt så går det inte att göra samma resonemang utan svavelbehovet styrs av hur mycket aminosyror som produceras. Ökar kvävetillgången behövs mer svavel.

Vid nästa analys den 22/4 hade fosfor förändrats så att nya blad tog från gamla och vid analys den 12/5 indikerade rapsen tydligen fosforbrist med lila kanter i bladen ner till på plantorna.

I bladsaftsanalysen från den 12/5 är nivåerna lägre av fosfor och kväve med bra tillgång på kalium. Svaveln troligen som en effekt av det inte behövs då fosfor och kväve är begränsande.

I följande bladsaftsanalyser, på samma fält fortsätter med samma trender. Övriga bladsaftsanalyser under året har varit väldigt lika vad gäller kväve och fosfor, dvs rapsen hade önskat att få mer för att nå mer av sin potential. I fall med mer fosfor och bättre kväve upptag (fortfarande brist men högre) så går kalium över till att vara begränsande

Summering bladsaftsanalyser höstraps

I bladsaftsanalyser har det generellt varit fosfor och kväve som begränsat skörden. En torr väderlek kan såklart ha påverkat. Gödslingsprogram, vilken typ av mark osv påverkar naturligtvis men i höstraps har det indikerat tydligt att fosfor och kväve är begränsande.

Vårrapsen med test av op-8

Nedan vårraps är ympad med OP-8 vid sådd (högra halvan). På plast syns en skillnad. Med tanke på frekvensen på andra fält i fosforbrist hade en rekommendation nog primärt varit att adressera fosfor istället om inte tex klumprotssjuka är ett känt problem.

Vi provtagning av bladsaftsanalys så jämfördes rötter och blommor, på några plantor. OP-8 till höger. Ingen direkt skillnad i rötter, fler blomsättningar var det i OP-8 testet (kanske 20-50% men bara en indikation)

Ganska återkommande var blad som satt ”halv lågt” med en gul topp. Rapsen kändes även lite stressad (fullt rimligt då det var torrt).

I bladsaftsanalysen tagen den 7/7, är som i höstrapsen fosfor och kväve begränsande. Noterbart är att bor saknas (de gula bladen, bor brist i raps misstolkas lätt som kvävebrist). I det här fallet kan det såklart vara en kombination med. Värt att notera är den höga halterna av salt, natrium och klorid i bladsaften. Varför det är så är inte klarlagt men det bidrar till extra torkstress.

Näringsämnen

I tabellen nedan beskrivs ungefär hur mycket 1 kg raps innehåller. rapssort, jordtyp, gödslingshistorik, växtsäsongens väderförhållanden och lagringshantering. Halmen har en liknande fördelning men markant mindre fosfor och kväve samt mindre svavel.

Kol (C): Cirka 450-550 gram (45-55%)
- Varför: Kol är den primära byggstenen i oljan (lipider) och proteinerna som utgör huvuddelen av rapsfröets vikt. Olja är särskilt kolrikt.
Syre (O): Cirka 300-400 gram (30-40%)
- Varför: Syre är en fundamental komponent i alla organiska molekyler i fröet, inklusive oljor, proteiner och kolhydrater.
Väte (H): Cirka 60-80 gram (6-8%)
- Varför: Väte är också en nyckelkomponent i de organiska föreningarna, särskilt i de långa kolvätekedjorna i oljan.
Kväve (N): Cirka 28-40 gram (2.8-4.0%)
- Varför: Kväve är extremt viktigt i fröet eftersom det är en huvudkomponent i proteiner. Rapsfrö har en hög proteinhalt (ofta 18-25%), vilket gör kväve till ett av de mest koncentrerade näringsämnena i fröet. Detta kväve är avgörande för att bygga upp fröets strukturella och enzymatiska maskineri.
Fosfor (P): Cirka 8-12 gram (0.8-1.2%)
- Varför: Fosfor är en energivaluta (ATP) och en byggsten i DNA/RNA. I fröer lagras en stor del av fosforn som fytinsyra, en viktig fosforreserv för den groende plantan. Fröet är en stor ”sänka” för fosfor.
Svavel (S): Cirka 5-10 gram (0.5-1.0%)
- Varför: Svavel är avgörande för syntesen av svavelhaltiga aminosyror (cystein, metionin) som bygger upp proteiner, samt för bildandet av glukosinolater, som är karakteristiska för raps och påverkar både smak och försvar.
Kalium (K): Cirka 5-10 gram (0.5-1.0%)
- Varför: Kalium är viktigt för enzymaktivitet och osmotisk reglering även i fröet, men en större andel av kaliumet stannar ofta kvar i halmen jämfört med kväve och fosfor.
Magnesium (Mg): Cirka 1-3 gram (0.1-0.3%)
- Varför: Magnesium är involverat i många enzymatiska reaktioner och är en del av klorofyll, men i fröet är dess roll mer kopplad till energimetabolism och lagring.
Kalcium (Ca): Cirka 1-2 gram (0.1-0.2%)
- Varför: Kalcium är viktigt för cellväggarnas integritet, men är generellt sett mindre koncentrerat i fröet jämfört med vegetativa delar.

Viktigaste Näringsämnen för Raps

Nedan är en kort beskrivning av vad olika grundämne har för funktion eller byggsten. Utifrån beskrivningarna så faller det sig naturligt att tex kalcium, bor och magnesium är vådligt viktigt tidligt medan kalium blir viktigare på slutet.

Svavel (S)
- Varför: Svavel är absolut kritiskt för raps, nästan lika viktigt som kväve. Det är en grundläggande komponent i aminosyror som cystein och metionin, vilka är byggstenar för proteiner. Svavel är också avgörande för bildandet av klorofyll, enzymaktivitet och syntesen av olja i fröna. En brist på svavel kan drastiskt minska både avkastning och oljekvalitet, samt göra plantan mer mottaglig för sjukdomar. Det är ofta en begränsande faktor i moderna jordbrukssystem på grund av minskade atmosfäriska nedfall och lägre organiskt material i jorden.
Kväve (N)
- Varför: Kväve är motorn för vegetativ tillväxt och fotosyntes. Det är en nyckelkomponent i klorofyll, proteiner och nukleinsyror (DNA/RNA). Tillräcklig kvävetillgång driver bladutveckling, biomassa och därmed den potentiella avkastningen. I ett regenerativt system strävar vi efter att optimera kvävecykeln genom mikrobiell aktivitet och organiskt material, snarare än att enbart förlita oss på syntetiska källor, vilket kan leda till obalanser och miljöproblem.
Fosfor (P)
- Varför: Fosfor är energivalutan i växten. Det är avgörande för energiöverföring (ATP), rotutveckling, blomning och fröbildning. En stark rotutveckling är särskilt viktig för raps för att kunna ta upp vatten och näringsämnen effektivt. Fosfor förbättrar också växtens förmåga att motstå stress. Jordens mikroliv spelar en enorm roll för att göra fosfor tillgängligt för växterna.
Bor (B)
- Varför: Bor är ett mikronäringsämne som är oerhört viktigt för raps, särskilt under blomning och frösättning. Det är involverat i cellväggsintegritet, pollenlivskraft, socker- och näringstransport inom växten, samt hormonreglering. Borbrist kan leda till dålig pollinering, missbildade skidor och en betydande minskning av fröavkastningen.
Kalium (K)
- Varför: Kalium kallas ofta ”kvalitetsnäringsämnet”. Det reglerar vattenrörelsen i växten (via klyvöppningarna), aktiverar enzymer, underlättar transporten av sockerarter och förbättrar växtens tolerans mot stress som torka, kyla och sjukdomar. För raps bidrar kalium till fröfyllnad och en högre oljehalt.
Kalcium (Ca)
- Varför: Kalcium är viktigt för cellväggarnas struktur och stabilitet, celldelning och transport av andra näringsämnen. Det bidrar också till att stärka växtens naturliga försvar mot sjukdomar och skadedjur, samt främjar en sund rotutveckling.
Magnesium (Mg)
- Varför: Magnesium är den centrala atomen i klorofyllmolekylen, vilket gör det oumbärligt för fotosyntesen. Det är också involverat i aktivering av många enzymer och spelar en roll i fosformetabolismen. En brist kan leda till gulnande blad och nedsatt fotosyntetisk effektivitet.

Ymp/inokulering

I samtliga Tainos ympprodukter för applicering på frö finns en bas med ”jordbakterier”. Mångfald är viktigt. För att få en bättre effekt mot specifika utmaningar så som, kväve behov, tillgängliggöra fosfor, jordsjukdomar eller saltstress kompletteras bas bakterierna utifrån behov..

Ympa raps frö med Spectrum PSB

Att ympa med Spectrum PSB på hösten gärna med lite humussyra syftar till att skapa förutsättningar för rapsen att kunna tillgodogöra sig mer fosfor som annars är bundet (bygger på att det finns fosfor som är bundet), vilket det ofta finns. Målet är en bättre rotutveckling på hösten och att fosfor tillgängliggörs under våren. I Spectrum PSB finns förutom fosforlösande bakterier, bakterier som bidrar till allmän mikrobiologisk diversifiering och tex främjar möjligheten till kalium upptag.

Ympa raps frö med OP-8

OP-8, oil petroleum 8:e generationen. Utvecklad från 80-talet i syfte att bryta ner oljebaserade föroreningar (ofta växtskyddsrester). Erfarenhetsmässigt har produkten utvecklats och anpassats så att den är en bra produkt vid jordsjukdomar och när det behövs biologi för att göra ”icke tillgängliga” näringsämne i jorden tillgängliga. OP-8 ympas gärna med lite humussyra.