5 Anledningar att bladgödsla växtnäring

Syftet med bladgödsling är att komplettera markgödslingen utifrån behov. Det mest optimala är att utgå från en eller flera bladsaftsanalyser för att få en bild av vad som behövs. I vissa fall kan en äldre bladsaftsanlys utgöra underlaget för bladgödslingen. Det kan vara bättre att ge en bladgödsling tidigt på våren innan provsvaret på grödan kommit och då basera bladgödslingen på tidigare års erfarenheter.

 

 

5 anledningar att bladgödsla:

  1. Snabb absorption: Näringsämnena tas snabbt upp av växten genom bladen, vilket kan ge omedelbar effekt. En potentiell brist kan på så sätt undvikas. Det har också visat sig att en liten giva av ett bristämne stimulerar växtens upptag från marken. Lyssna tex på John Kempfs avsnitt nedan med Steve Diver, (bladgödsling ca 45 min in)
  2. Effektiv användning av gödsel: Minskar risken för att näringsämnen binds i marken och har visat sig mer effektivt i studier. Nedan länk till Episod 117 har även erfarenheter av förändrat kvävebehov vid ändrad drift, gäller dock inte bara bladgödsling.
  3. Komplement till jordgödsling: Kan användas för att snabbt åtgärda specifika näringsbrister, till exempel järnbrist eller magnesiumbrist.
  4. Mindre miljöpåverkan: Om det görs korrekt kan det minska läckage av näringsämnen till vattenmiljön jämfört med traditionell jordgödsling.
  5. Ett sätt att få filsofärbakterier på bladen och endphyter in i bladet.

Att tänka på:

  1. Begränsad näringsmängd: Viktigt att inte överdosera, även en liten dos kan ge stor effekt.
  2. Risk för brännskador: Om gödseln är för koncentrerad kan den skada bladen. Anledning att också vara försiktig med svavelapplikationer.
  3. Väderberoende: Regn kan tvätta bort näringslösningen innan den hinner absorberas, starkt solsken kan förvärra risken för brännskador.

Viktigt vid bladgödsling

Applicering

Bladgödningen går in i bladen via klyvöppningar (stomata) eller mikroporer i cellmembran. Klyvöppningarna är öppna från sent på kvällen till tidigt på morgonen vilket är bästa tiden att spruta på. Erfarenhetsmässigt ger tidig morgon bäst effekt. Klyvöppningarna sitter på undersidan av bladen så i de fall det går att rikta sprutmunstycken mot undersidan är det en fördel.

Tank mix

  1. Rent vatten
  2. Växtnäring (K, Mg, Mn, Zn osv)
  3. Växt biostimulant tex enzym- eller hormonprodukt
  4. Mikrob biostimulant (mat till mikrober), humus, fulvin, melass
  5. Mikrober, tex Micro 5000-O eller PZ1000

Vissa växtskyddsmedel (primärt herbicider) går att kombinera med begränsade negativa effekter och tillförs så innan växtnäring. Ovan är en beskrivning av de delar som kan ingå men samtliga delar ingår inte alltid utan utifrån behov och möjlighet till få ett resultat i bättre gröda som står i relation till kostnaden.

Rent vatten

Generellt är det önskvärt med mjukt vatten 0-6 dH (tyska hårdhetsgrader) helst under 4 dH då kalciumkarbonat binder med produkter som blandas i bladgödningen och förhindrar att de når in i bladet. Vid över 10 dH kan effekten reduceras med upp 70%. Gäller såväl bladgödning som växtskyddsapplikationer. Lämpligt pH mellan 5,2 och 6,4 och vid återkommande bladgödslingar tex i frukt- eller grönsaksodling bör ledningstalet vara under 3,8.

Växtnäring

Utgå om möjligt från en bladsaftsanalys för att göra rätt insatser. Utifrån växt fas och bladsaftsanalys är det ofta flera olika behov som styr. För bäst resultat är det bra fokusera på en eller 2 insatser. Vissa kombinationer bör undvikas helt tex kalium och kalcium i samma applikation. Svavel och kisel är viktiga men svårt att göra lyckade bladgödslingar med. Svavel kan vid fel omständigheter bli kontraproduktiv och kisel är svårt att få rätta upptaget av. Normalt är det alltid några mikronäringsämne som det är brist på, använd låg dosering undvik bladgödsla med något som det redan finns för mycket av.

Växt biostimulant

Enzymer kan vara produkter som är specifikt framtagna och uppkoncentrerade för ha lämpliga enzymer eller ferment där de mjölksyrafermenterande bakterierna producerat enzymer. Med rätt enzymer kommer nedbrytningsprocesser igång som stimulerar bakteriernas aktivitet.

Produkter från havet bidrar med växtnäring. Utöver växtnäringen finns de en hormon stimulans med, exempelvis Stimplex

Mikrob biostimulant

De vanligaste mikrob biostimulanterna är rörsockermelass, humussyra, fulvosyra (fulvic acid) och fiskhydrolysat. En central funktion är att vara mat till mikroberna. En humussyra innehåller normalt även en del fulvosyra och vise versa. Humussyran skapar UV-skydd för mikroberna. Fulvosyran är något mindre och fungerar som en kelator och transportör av mikronäringsämne in i växten. Vanligast är att humussyra och fulvosyra utvinns ur leonardite. För kravodling behöver det vara humussyra/fulvosyra som är utvunnen ur dricksvatten.

Mikrober-bakterier

Utöver NORDECs produkter som tex PZ 1000 och Micro 5000 kan det vara olika typer av fermenterade produkter eller kompostextrakt. Generellt är fördelen med en torr produkt som Tainios att de är repetitiva, utvärderade och har definierade mängde av philosphärbakterier (på blad) och enophytbakterier (i växten). I båda dessa grupper finns tex kvävefixerande bakterier.